Julångest!!!
Är det bara jag som anser att julen är så totalt förlegad?
Är det bara jag som anser att det är ett onödigt ONT som bara måste lidas igenom?
I år skall vi fira med min älskades släkt då vi första året va uppe i norr hos mina släktingar å förra året firade vi genom att jobba.
Jag hade föredragit att jobba den här julen oxå då jag avskyr familjehögtider.
I jul kommer åter igen en massa människor frysa ihjäl, ta livet av sig eller bara sitta hemma helt ensamma och hata sitt liv.
HUR KUL ÄR DET ATT VETA?
Så hade pappa det varje år....
Han söp sig full å led igenom skiten, oftast kom dock hans terrordotter och slet med honom å tvingade honom att fira jul med FAMILJEN han älskade över allt annat ♥
Varje gång jag åkte hem till honom å praktiskt taget sparkade in dörren för att han inte hörde då jag knackade så log han och sa att jag va hans allt men att han inte så gärna ville träffa
min mormor när han va full alternativt bakis men det sket ju jag i.
Pappa va precis som min mor den jag såg upp till i livet, han var mitt stöd i allt..!
Iallafall i allt jag berättade, han han vetat allt om hur mitt liv var så hade personen fått sitt straff...
Med pappa vågade jag vara mig själv.
Det bästa med det va att familjen älskade honom lika mycket som jag älskade honom, dom älskade nog bara honom å inte den andra morsan kom hemdragande med varje jävla jul... Han tyckte dom aldrig om.... Förståeligt.... Han va aldrig i närheten så omtyckt som PAPPA ♥ pappa va bäst finast och underbaraste i världen.
Jag har nu kontakt med alla mina 4 halvsyskon. Å självfallet min biologiske far.
Igår skulle min pappa fyllt 54 år och jag skrev det på facebook.... att jag saknade min pappa varav vissa av syskonen inte kan acceptera det, jag förstår att det är svårt att förstå då man är liten.
Men dom har ju växt upp med sin PAPPA och jag med min. Dock är deras pappa min biologiska och det vet jag å det står jag för men för mig fanns han aldrig där som min pappa utan vid sidan av för att min mamma ville ha det så.
Vi håller dock på att bygga upp vår relation och han accepterar att jag älskar min "pappa", han förstår mig jag är trots allt hans kött och blod.
Kunde jag så hade jag firat jul själv med min man å våra djur hemma hos oss.
Nästa år kommer jag volontärarbeta på något soppkök i stan så att jag kan ge av mig själv till dem som har det svårt istället för att sitta på valfri julmiddag och lida ett år till...
Det finns faktiskt dom som aldrig haft en fin jul någonsin i sitt liv.
Jag har haft många underbara fina jular.... Jag minns dom väl liksom jag minns alla gräl familjen haft under julen, kan man bara inte vara sams hela tiden....
Man kan väl försöka.
Det är trist att man till och med får höra att jag alltid varit familjens hackkyckling,,, fick höra det senast igår.... Syndabocken, det svarta fåret.
Ja är inte julen härlig så säg?
Är det bara jag som anser att det är ett onödigt ONT som bara måste lidas igenom?
I år skall vi fira med min älskades släkt då vi första året va uppe i norr hos mina släktingar å förra året firade vi genom att jobba.
Jag hade föredragit att jobba den här julen oxå då jag avskyr familjehögtider.
I jul kommer åter igen en massa människor frysa ihjäl, ta livet av sig eller bara sitta hemma helt ensamma och hata sitt liv.
HUR KUL ÄR DET ATT VETA?
Så hade pappa det varje år....
Han söp sig full å led igenom skiten, oftast kom dock hans terrordotter och slet med honom å tvingade honom att fira jul med FAMILJEN han älskade över allt annat ♥
Varje gång jag åkte hem till honom å praktiskt taget sparkade in dörren för att han inte hörde då jag knackade så log han och sa att jag va hans allt men att han inte så gärna ville träffa
min mormor när han va full alternativt bakis men det sket ju jag i.
Pappa va precis som min mor den jag såg upp till i livet, han var mitt stöd i allt..!
Iallafall i allt jag berättade, han han vetat allt om hur mitt liv var så hade personen fått sitt straff...
Med pappa vågade jag vara mig själv.
Det bästa med det va att familjen älskade honom lika mycket som jag älskade honom, dom älskade nog bara honom å inte den andra morsan kom hemdragande med varje jävla jul... Han tyckte dom aldrig om.... Förståeligt.... Han va aldrig i närheten så omtyckt som PAPPA ♥ pappa va bäst finast och underbaraste i världen.
Jag har nu kontakt med alla mina 4 halvsyskon. Å självfallet min biologiske far.
Igår skulle min pappa fyllt 54 år och jag skrev det på facebook.... att jag saknade min pappa varav vissa av syskonen inte kan acceptera det, jag förstår att det är svårt att förstå då man är liten.
Men dom har ju växt upp med sin PAPPA och jag med min. Dock är deras pappa min biologiska och det vet jag å det står jag för men för mig fanns han aldrig där som min pappa utan vid sidan av för att min mamma ville ha det så.
Vi håller dock på att bygga upp vår relation och han accepterar att jag älskar min "pappa", han förstår mig jag är trots allt hans kött och blod.
Kunde jag så hade jag firat jul själv med min man å våra djur hemma hos oss.
Nästa år kommer jag volontärarbeta på något soppkök i stan så att jag kan ge av mig själv till dem som har det svårt istället för att sitta på valfri julmiddag och lida ett år till...
Det finns faktiskt dom som aldrig haft en fin jul någonsin i sitt liv.
Jag har haft många underbara fina jular.... Jag minns dom väl liksom jag minns alla gräl familjen haft under julen, kan man bara inte vara sams hela tiden....
Man kan väl försöka.
Det är trist att man till och med får höra att jag alltid varit familjens hackkyckling,,, fick höra det senast igår.... Syndabocken, det svarta fåret.
Ja är inte julen härlig så säg?
Kommentarer
Trackback
