Skogskyrkogården
Igår kväll efter 23 så spankulerade jag och min väninna P in på
Skogskyrkogården för att ta en nattpromenad bland de döda.
Det är så fridfullt tyst och lugnt på kyrkogårdar för er som nu tycker
att jag nu är mer morbid å hemsk än vanligt...
Men eftersom jag begravt så många i mitt liv så finner jag en speciell
frid på just kyrkogårdar och denna har jag aldrig strosat runt på...
När vi gick där i vår stillhet och i tystnaden så upptänkte vi att vi
inte va ensamma...
Vi hörde honom komma närmre och närmre för vi hörde hans "röst"...
Eller röst och röst hans jamande kom närmreoch tillslut va han framme
vid oss och ville tvångsgosa!!

Nu då vi inte var ensamma längre fick vi en söt lite följeslagare som
visade oss runt, han gjorde även en hel del hyss:

Som här gravskändar han genom att gräva en liten grop att kissa i...

Å på bilden ovan är han "on top of the world" tycker han då han kollar
utsikten från någons mormor/farmors gravsten.
Mysig kisse som sagt.
Hoppas på att få träffa just honom fler gånger där på kyrkogården!
Kommentarer
Postat av: Tove
Söt kisse :)
Gå där du känner frid. Då mår man bäst :)
Trackback